Hej vad tiden går, ledigheten gick i ett nafs och nu är jag inne på 4:e arbetsdagen. Tiden går fort när man har roligt brukar det heta men det borde heta den går fort när man är deprimerad och frustrerad. Eller ja det gör den ju inte alltid förstås men när man har en deadline för något då jäklar går det fort. Långt bak i huvudet är jag medveten om att jag troligtvis aldrig får det jag vill, en familj men det är något i mig som vägrar ge upp hoppet. Men jag måste ju vara realistisk, ju längre tiden går ju mindre är chanserna. Men det spelar ingen roll hur väl man kan sin fakta, i sådana här lägen så spelar det ingen roll för känslorna är större.
Ser iaf fram emot en söndag med en god vän, ska strosa i stan och kolla böcker på bokbordet och ha det mysigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar