Ibland undrar jag hur jag orkar, det är nog många med mig som undrar det. Vi är konstiga varelser vi människor. Vi kan gå igenom så mycket skit men ändå stå upprätt och ta oss igenom dagarna. Sen om vi mår bra eller inte det är en annan fråga. Men vilja verkar vi ha. Min kropp mår fysiskt dåligt, inte bara pga av att jag har Bechets utan också pga negativ stress och oro. Men ändå tar jag mig igenom varje dag, jag var ju förvisso sjukskriven för utmattning för några år sedan men sen dess känner jag min kropp bättre. Men vad gör man när man har människor i sin närhet som inte förstår, som inte kan respektera mitt liv? Ska jag bara göra mig av med dem även om de är bland de som ska vara mina närmaste?
Just nu känner jag bara att jag orkar inte mer, jag vill för en gångs skull i mitt liv bara ta hand om mig själv! Men det är så mycket runt omkring som stör. Jag försöker stänga ute det och fokusera på mig själv och min hälsa men det är inte alltid lätt. Jag hoppas att jag inte beter mig mot mina nära och kära som jag tycker en del gör mot mig. Jag är av den åsikten att man måste respektera människor för dem och inget annat. Man håller inte alltid med varandra, man tycker inte lika men lik förbannat kan man respektera varandra och varandras liv.
Sen jag var runt 13 år har jag gått med konstant dåligt samvete, som vuxen vet jag att jag kan påverka det men det visste jag inte som barn. Hur kan man lägga så mycket på ett barn?? Säg mig det den som vet. Detta har såklart påverkat hela mitt liv och gör än i dag, i vissa fall alldeles för mycket. Jag är som tur är medveten om det men vad gör man när folk ändå inte lyssnar???
Finns alldeles för mycket egoister i den här världen!